Träningsdags

Bränn fett

Idag har jag en obeskrivlig lust att träna. Jag känner mig peppad och ville bara rusa till idrottshallen. Sedan jag blev påkörd för några år sedan har jag knappt tränat alls, för jag har fått ont och då blivit orolig att jag gör det hela värre. Detta har jag nu fått försäkrat för mig inte är fallet, utan jag är helt och fullt frisk. Det dumma är att jag är otålig. Jag vill börja på samma nivå som jag var innan olyckan. Då var jag ganska fit. Detta gäller inte längre och jag måste börja på lättaste nivån för att inte ta ut mig, vilket känns sunkigt. Jag och Jen (Det är dags att vakna) har nördat oss med lätt stavgång (snarare "terapigång" kanske...) i flera månader nu och faktiskt fått in en rutin - när vi inte kan någon vecka känns det att något saknas. Detta ger mig hopp om att detsamma gäller träning på idrottshallen. Eftersom vi ska börja träna tillsammans även där känns det också mer troligt att man kommer släpa sig iväg. Man är två om det, det blir genast roligare och man har mål att sträva mot som den andra vet om och då känner man ännu mer att man banne mig ska genomföra det också.

Andra bloggar om: träning, idrott, fettförbränning, stavgång