torsdag, maj 19, 2011

De senaste påhittigheterna

Jag tar sådan tid på mig att göra videos. =P Men men, till slut dyker de upp, som nu. ;) Här är en del av det senaste vi haft för oss den senaste tiden. Jag rekommenderar att kolla på filmen i helskärmsläge, för filmen blir så väldigt liten när den anpassas till bloggens bredd.

måndag, maj 16, 2011

Cesar Millan och alfarullningar

Loke och Speja leker. Speja gillade att kullerbytta över på rygg och socka till Loke på hakan med tassarna.

Jag följer en del hundforum på nätet och är ju själv sajtvärd för Klickerträning iFokus, ett forum där det hittills varit rakt igenom trevlig stämning. Vanligt på forum är ju dock att det lätt blir hätskt - och särskilt när det kommer till något så laddat som hunduppfostran verkar det. Jag läste idag ett inlägg där trådskaparen hade sett ett avsnitt där Cesar lägger ner en pitbull och kallar dem gladiatorer. (Avsnittet med pitbullen Emily). Trådskaparen skrev att den kunde se lättnaden hunden fick efter "rullningen" (så kallad alfarullning). Den här "lättnaden" får man se ca 1 minut in i klippet. Notera att han har gjort nylonkopplet till en snara (kalla det strypkoppel om det känns bättre, men hela konceptet med strypkoppel är en snara) kring halsen där det är som känsligast - en nylonsnara lossar inte upp sig automatiskt när trycket släpper, utan Cesar måste själv lätta på snaran. Är hunden lättad över att någon sagt åt den att bli calm/submissive? Eller kippar den efter andan? Notera hur Cesar håller kopplet spänt alldeles nära halsen strax innan Emily slaknar på backen och då släpper han och lossar upp öglan lite.



Trådskaparen skrev att flera inne på hundforumet ju är emot "alfarullningar" och att hon reagerat på att Cesar sade att hundar gör detta med varandra och att det ju stämmer när man tänker efter, trådskaparen hade sett det i verkligheten.
Själv har jag aldrig sett detta hos fungerande hundar, men liknande i dysfunktionella vargflockar (vargar i fångenskap). Det jag däremot ser ganska frekvent är hundar som aktivt fjäskar för andra genom att bland annat lägga sig på rygg, komma underifrån och slicka i mungiporna m.m. Ska man prata varg, vilket fortfarande är så populärt i hundsammanhang, så brukar det räcka med blott en säker kroppshållning från någon i föräldraparet för att det frivilliga fjäskandet ska sätta igång hos övriga. Men en väl fungerade (vild) vargflock har få dispyter och visar snarare mer tolerans än dominans. Sammanhållningen i flocken är viktig för dess överlevnad och om hane 1 och hona 1 ständig skulle "trycka ner sina underordnade" (som ju i en vild vargflock är avkommor som de investerat sina gener i) så skulle troligtvis vargarna utvandra från flocken i stor grad. Hundflockar ses sällan vara uppbyggda lika tajt som en vargflock. Det är oftare lösare grupperingar och de parar sig hur som helst och är inte enbart förunnat ett föräldrapar. Jag kan rekommendera Freddy Worm Christiansen, en beteendebiolog som studerat vargar och hundar i över 35 år.

Hur som helst, för att återgå till det jag läste på forumet. Trådskaparen undrade varför vi som är emot alfarullningar är emot en sådan naturlig sak och jag tänkte ta upp här det jag tog upp där. Det var även ett Millan-fan som kom med det vanliga påpekandet att Cesar ju jobbar med problemhundar "vilket ingen tycks förstå", hundar som skulle dö utan honom...

För det första. Cesar jobbar med alla sorters "hundproblem", inte bara problemhundar med avancerade problem. Hundar som inte gillar att bli borstade eller drar i kopplet tar han sig ju också an - med samma tillvägagångssätt. Bara för att Cesar sänds på TV betyder det inte att hans sätt är enda sättet att träna ("rehabilitera") hund, eller ens bästa. TV har lite med verkligheten att göra.

Jag skulle själv aldrig rekommendera någon att göra så, även om det skulle funka. Man riskerar mycket på att hota ett djur som man avser ha en hållbar relation till. I bästa fall förstod hunden att matte gjorde detta obehagliga med mig för att jag hoppade mot den andra hunden, jag vill inte att hon ska bli obehaglig mot mig igen så jag låter bli att göra så (en relation jag själv inte skulle vilja ha till min hund). Mer troligt är att hunden kopplar ihop obehaget med dig uteslutande, med resultatet att den undviker dig, vill inte att du tar på den, försöker försvara sig i framtiden osv - alternativt kopplar ihop andra hundar=obehagligt och problemet kvarstår/förvärras. Ska man använda sig av bestraffning på detta sätt så krävs det att man är alldeles exakt för att det ska kunna funka och ge önskat resultat och att straffet är tillräckligt hårt för att det inte ska hända igen. Annars måste du istället ta i ännu mer nästa gång och alltså bli ännu mer obehaglig. Det är inget magiskt med en hund på Cesars show som ser foglig ut efter en dust med honom. Vid det laget har hunden översköljts av det den tycker är obehagligt/ogillar (låt oss fortsatt säga andra hundar på promenad) samt Cesars "psykologi" med att dra åt en snara kring halsen där det är som känsligast, nedtryckningar i marken närhelst (hur ska hunden veta vad saken gäller direkt) främlingen i kopplet (Cesar) känner för det och fasthållning där tills man är "avslappnad/undergiven". Vare sig det handlar om en hund eller människa - utsätt en varelse för en stress av den kalibern och den kommer att stänga av till slut. Med vad som verkar vara ett stiligt "calm/submissive"-resultat i TV-rutan.

En hund som ligger på sidan är inte per default undergiven. Eller lugn.

Sedan finns det ju otroligt många hundtränare runtom i världen som lyckas rehabilitera hundar med aggressionsproblem och det Cesar kallar "red zone", (samt också lära hundar att gå fint i kopplet =P), utan att någonsin göra en alfarullning, hänga i kopplet eller "dominera" hunden. Bara genom att använda sig av inlärningspsykologi som är konstaterad att den fungerar, (positiv förstärkning/negativ bestraffning), grundad i forskning och styrd av etik. Exempelvis kan vi ta Sophia Yins klipp med counter conditioning av en Jack Russell terrier som skulle avlivas för att den var aggressiv mot barn och hundar. Den tänder till otroligt lätt när hon först börjar jobba med hunden, det räcker med att hon blåser den i ansiktet för att den ska gå till attack. Sophia Yin utbildade sig till veterinär och blev färdig 1993, men då hon ute på fältet snabbt upptäckte att fler djur avlivades på grund av beteendeproblem snarare än medicinska problem, så skaffade hon sig även en Master's in Animal Science med betoning på djurs beteenden (hennes CV finns online).

Cesars "metod" skulle istället gått ut på att trycka till denna hund tills den blev "calm/submissive", genom att utsätta den för det den reagerar mot och då göra det obehagligt för den. Hade han blåst på hunden så hade han sedan tryckt ner den när den reagerade, eller kört in handen/foten i magtrakten där inga ben skyddar, alternativt hängt hunden i strypsnaran för att "dominera den" och visa vem som är packleader. Kanske hade det gett samma önskade resultat som för Sophia Yin: hunden slutar attackera. (Jag tror inte det, inte hållbart i längden i alla fall, men vi säger att det funkade för evigt nu). Men. Vad känns i magtrakten som det mest korrekta sättet att behandla en levande varelse? Vad känns etiskt korrekt? Vilket verkar mest säkert för alla inblandade?

Här dominerar Molly Loke och tar över ledarskapet. ;P

På hundöarna

Loke är en riktig "splittare" märkte jag vid senaste tillfället på hundöarna. Av en ren slump träffade vi bland annat Lokes syster Mellie där samtidigt. Mellie vill inte ha vilken hund som helst inpå sig och säger ifrån mycket skarpt och kunde rentav bli rätt grinig. Plus att det var några andra hundar där också där det ibland började bli lite för grinigt. Loke ska springa emellan hela tiden när det blir för spänt, alla ska vara sams och leka. =P

Lokes syster Mellie i förgrunden.

Den här lilla tjejen på 12 veckor hette Tyra.

Krokushund.

torsdag, maj 05, 2011

Klickerträning

I en månad har jag hållit tyst medan det jobbats med sajten, men nu får jag äntligen tala om den. Klickerträning iFokus, med mig som sajtvärd, har lanserats och det är fritt fram för vem som helst att vara med nu, inte bara inbjudna. =)

Det var någon som kommenterade sidans existens med att det "ju är ett så litet ämne, finns det material att skriva om?". Håller ni med om det?