tisdag, mars 30, 2010

Plugghund

Loke ägnar sig åt djupläsning, som en svamp suger han åt sig och lär sig snabbt. Klok som en hund. "Hundars och vargars beteenden" av Freddy Worm Christiansen. (Står också mer i inlägget med samma namn: Hundars och vargars beteenden).

Han praktiserar givetvis det han lär sig också.

Är man smart, så är man.

Coming soon on zsianz1 channel

lördag, mars 27, 2010

Hundars och vargars beteenden

Namnet på boken av Freddy Worm Christiansen. Innehållet i boken baseras på hans
forskning och egna erfarenheter, samt på en stor mängd litteratur och releasföreläsningarna som gjorts runtom i landet tar upp innehållet i boken. Freddy är beteendebiolog som ägnat mer än 35 år av sitt liv till att studera vargar och hundar. En av "hans" vargar, Uni, tränades i lydnad och skydd, genomgick mentaltest och korning också med godkänt resultat osv. Vad de bland annat kom fram till:

  • Vargar tränas effektivast med positiv förstärkning.
  • Motivationen behöver vara maximal: gott godis, få repetitioner.
  • Straff fungerar inte alls.
Jag behöver knappast nämna att den här boken ifrågasätter och även förkastar hela "ledarskaps- och dominanstänket" som blev så poppis för 15-20 år sedan.
Han fastslår att resursförsvar är en överlevnadsmekanism. Det är inget konstigt med att vilja försvara en resurs mot en konkurrent, utan är något en vild varg måste göra för att överleva. Detta gäller även hundar i mindre eller större grad - och enligt Freddy hos alla varelser. Vi människor har ju också en personlig sfär som vi inte vill att andra träder in i och vi "höjer insatserna" beroende på hur mycket den andra personen framhärdar. (Först kanske man försöker flytta på sig, men fortsätter personen ändå så säger man ifrån, knuffas osv). Det kan gälla en plats, eller maten eller något annat för hundarna/vargarna. En äganderättszon respekterades av de andra vargarna, men dök det upp en tillfälle för dem att exempelvis stjäla maten bakom ryggen när den andra vargen gjorde något annat, så kunde de ta den och "äganderätten" flyttades då till vargen som tog maten. Att försvara sina resurser har inget med rangordning att göra. Mätt hund vaktar inte maten lika mycket som hungrig hund - motivation.

Fastställa äganderätt:

  • Vem kommer fram till något först/får något först
  • Är inte beroende av rangordning
  • Kamp kan eventuellt uppkomma tills äganderätten är fastställd (exempelvis att flera individer kommer fram samtidigt)
  • Äganderätten inrättas, vidmakthålls, försvaras
  • Äganderätten kan ges upp om det inte är viktigt för individen.
Vi har nog alla fått höra från olika instruktörer och "förnuftiga" hundägare att om hunden morrar när vi närmar oss matskålen/sovplatsen/leksaken, så ser den inte dig som ledare och försöker ta över ledarskapet... Freddy menar att om hunden upplever dig som en konkurrent (du har fått rådet att VERKLIGEN ta ifrån den det den morrar över för att visa att du minsann bestämmer) så kommer beteendet istället att eskalera. Du skapar ju obehag för hunden och zonen kommer att bli större istället. Om vi däremot respekterar hundens zon, så kommer obehaget att minska, hunden vänjer sig vid att människor inte är konkurrenter - trygghet och förtroende gör att zonen minskar. Jag själv behöver inte bråka med Loke om hans saker, mat osv. Jag kan knöla in mig själv i hans canvasbur (som funkar som en mysig sovplats för honom) även när han själv är där och oftast brukar han komma springande till mig för att visa upp sina leksaker och självmant ge dem till mig istället för att smyga undan med dem. Jag tycker det är helt logiskt att inte vem som helst kan göra så med honom, (fast 9 av 10 gånger är han frikostig), varför skulle han acceptera att en helt främmande människa (eller annat djur) kommer fram och tar hans saker/mat etc?

Det bästa sättet att bemöta zonförsvar är

  • Flytta ut ur zonen (minska hundens obehag)
  • Se till att kränkningen inte sker igen (bygg upp förtroendet på nytt)
  • Ändra på förhållandena
  • Träna målinriktat med ombetingning och desensitivisering
(Ni minns inlägget om Lokes skadade tass? ;))

Fokus för aggressionsbeteende är obehagskänslan!

  • Aggression förorsakas av obehag
  • Försvinner obehaget försvinner aggressionen
  • En aggressiv hund är olycklig

Freddy poängterar också att uttrycket "en aggressiv hund" är felaktigt. En hund kan utföra aggressiva beteenden och visa aggression, men när den exempelvis sover eller leker är det INTE en aggressiv hund. Aggression är situationsbundet. Dessutom var både han och Kerstin mycket tydliga med att obehag glöms inte bort! Frågan om Cesar Milans påstående om att hundar glömmer bort att de tidigare blivit illa behandlade om man börjar behandla dem korrekt besvarades av Freddy med "Men då kan han ju inte mycket om djurs beteende". Att komma ihåg obehag är nödvändigt för att överleva, för att undvika att det upprepas.

Utifrån Freddys studier och fördjupning i andras studier om hundar och vargar noteras att ledaren INTE:
  • Tillrättavisar
  • Belönar
  • Undervisar
  • Ger order
  • Sätter gränser (förutom zonförsvaret som alla individer gör)
  • Ställer krav
  • Utfärdar restriktioner
  • Tvingar någon att följa med/stanna kvar
  • Styr jakten
  • Vaktar
  • Får maten hämtad
  • Stoppar slagsmål (men de blandar sig i)
  • Fixar mat till andra

Ledaren har inte heller automatiskt företräde till resurser. Den som kommer först har och försvarar äganderätten. Enligt gammalmodigt "ledarskapstänk" ska vi också till exempel ignorera hunden vid hemkomst (tex Cesar Millan skriver det i en av sina böcker, även gällande valpar, och har sagt det i flera avsnitt av The Dog Whisperer). Men när en individ kommer tillbaka till flocken är det en lång och utdragen hälsningsceremoni, inget ignorerande där! Och hunden får för all del vinna i dragkamp ibland osv.

Rangordning mellan hund och människa? Freddys svar är kort: Det finns ingen rangordning mellan hundar och människor!

Rangordning:

  • En ordning i förhållande till rättigheter
  • Upprätthålls med dominansbeteende och underkastelsebeteende
  • Linjär, könsuppdelad, komplex hos varg och hund

Dominans/underkastelse är en demonstration av överlägsenhet/underlägsenhet i förhållande till en annan individ. Det är situationsbundet och riktat mot en annan individ. En hund kan inte vara dominant på egen hand, den kan bara uppvisa dominant beteende mot en annan individ.

Detta är INTE dominans:

  • Olydnad
  • Imponerandebeteende
  • Självsäkerhet
  • Hög markering
  • Krafsande
  • Bestigande
  • Markering på ägare
  • Hoppa upp på folk
  • Dra i kopplet
  • Zonförsvar
  • Generell aggression
  • Stå/sitta högt
  • Hålla föremål i munnen
(Jämför med vad populära TV-profiler säger om hundar och vargar och vad som är dominans)

En självsäker hund är alltid självsäker, en hund som visar dominans är bara dominant i just den situationen.

Underkastelse visas genom:

Aktiv underkastelse (gå undan)

Passiv underkastelse (ryggläge)

Vända bort blicken

Alla dessa är aggressionsdämpande

tisdag, mars 16, 2010

Freestyle

¤Drömmer om att någon gång kunna göra något lika bra¤




Idag gick vi på en hundmötespromenad som leddes av Hundakuten. Loke är ju som bekant väldigt taggad på andra hundar sedan hunddagistiden, även om vi gjort framsteg sedan han slutade när. För ett par månader sedan, precis när han slutat på dagiset, så kunde han fullkomligen gå i taket om han såg en hund på 20 meters avstånd. Kasta sig i kopplet och skälla och stressa upp sig mer än vad som kan anses normalt. Innan hunddagiset var han förhållandevis lätt att gå med ute. Han var givetvis nyfiken på andra hundar, men det var liksom inte hela världen. Nåväl, till den här hundmötespromenaden kom det runt 13 stycken deltagare med sina hundar. Allt från en liten liten tax till några häststora leonbergers. Men hör nu och häpna: Loke var en av de hundar som skötte sig bäst! Jag var mycket förvånad. Lugn och avslappnad var han INTE, han trippade på tårna och hade svansen så högt det gick, mycket "het" som en av instruktörerna uttryckte det. Men han gjorde inte ett enda utfall under hela den timmen promenaden pågick. Och då var det ändå ett flertal hundar som muckade lite med honom, så nära som på en halvmeters avstånd. Bland annat en av leonbergarna och en schäfer. Var vid ett par tillfällen med leonbergern som Loke svarade med att börja morra lite i strupen, men så var det som om han kom på något och så tittade han på mig istället. Vi fick variera promenaden under tiden. Först gick några av oss längst fram, men sedan fick de längre bak flytta fram och vi gå längst bak osv, vilket var svårare för många av hundarna (Loke inräknad). Han blev stressad vid ett par tillfällen under promenaden, började pipa och gnälla och överslagshandla, men det var betydligt mindre än det varit vid tidigare prövningar. Jag och instruktören (som jag träffat ett par gånger innan för privat träning) hade diskuterat innan att vi kanske skulle få avbryta promenaden om han skulle bli för stressad, men nu blev det aldrig någon anledning för det. Promenaden varierades också på så vis att i en korsning delades alla upp och skulle gå mot mitten och passera varandra, för att få till hundmöten och inte bara att kunna promenera tillsammans med andra hundar utan att hälsa. På den fortsatta promenaden efter det fick vi emellanåt vända om och gå bakåt i ledet för att öva på att passera hundar. Och allt detta skötte Loke mycket bra. De andra hundarna var verkligen så nära det var möjligt att komma utan att de faktiskt kunde hälsa på varandra. Han höll riktigt bra kontakt med mig och tände inte alls till på andra hundar runtomkring som ibland började skälla, morra och kasta sig mot varandra. Det ska givetvis tilläggas att han fick mycket belöning genom allt detta (välförtjänt).


Igår var han även med mig på jobbet för första gången. Bara i två timmar, sedan hämtade sambon upp honom. Även här skötte sig Loke förvånansvärt bra och blev aldrig så otroligt stressad som han blev för ett par månader sedan i andra miljöer än hemma. Även här blev han lite orolig och pipig ibland, men på en acceptabel nivå, som det kändes. Mestadels var vi inne på mitt kontor så han fick göra sig hemmastadd. Har en likadan canvasbur där som den vi har hemma åt honom, så där fick han boa in sig. Det ska bli hans viloplats där ingen får störa honom sedan när det (förhoppningsvis) blir så att faktiskt jobbar med mig där. Vi träffade en boende ute i korridoren och hon blev alldeles till sig när hon såg honom. Hon sitter i rullstol och pratar inte så mycket, man vet inte riktigt vart hon befinner sig i sitt sinne. Men djur tycker hon om. Loke klarade inte av att fokusera så bra, men jag fick honom i alla fall att lägga hakan både i hennes knä och på hennes arm, även om det bara blev några sekunder i taget. Han satt vid sidan av hennes rullstol och lät sig ridderligt klappas på ansiktet, trots de ganska klumpiga händerna som försökte vara ömsinta. Vi var med henne i någon kvart innan Loke började bli för stressad av pressen, så jag tog in honom på kontoret igen. Det mest gripande var när hon efter en lång stund tittade upp på mig och frågade: "Tror du han tycker om oss?"
Ja, det tror jag. =)

När jag sedan skulle lämna över Loke till sambon så dök det upp en cocker spaniel på typ 7 meters avstånd som Loke fick tokfnatt på och började råskälla och kasta sig i kopplet. Därför trodde jag inte att dagens hundmötespromenad skulle funka alls. Plus att han idag fick tokfnatt på en barnvagn och skrämde slag på mamman som körde den. Han är så himla random just nu, ena stunden stjärna och andra stunden problemhunden #1, jag hänger inte med. @_@
Däremot verkade det vara mycket ansträngande för honom att jobba, trots att det bara var ett par timmar och egentligen bara en kvarts "effektivt" arbete. Han sov i princip HELA dagen efter det. =P När jag kom hem efter jobbet orkade han knappt hälsa på mig. Släpade sig i princip fram pliktskyldigast, hahaha.