Inte för mig

Titta så stor han är! På uteserveringen på Elsa Andersons konditori.

Summer Camp blev en ganska stor besvikelse. Tillräckligt stor för att vi skulle åka därifrån i förtid. Tyvärr kände jag inte att jag skulle kunna samarbeta med Nora, tränaren från Ungern, alls. Tyvärr visade det sig att Nora bara använde klicker i träningen. I övrigt straffade hon hundarna ganska ordentligt, enligt mig, om de gjorde något hon inte ville. Ville inte ha med Loke i det. Massa ledarskapsprat och att om hunden gör nå got dåligt så respekterar han dig inte osv. Med andra ord skulle jag straffa Loke varje gång han glatt springer fram till en annan hund för att busa istället för att lyssna på min inkallning, för han "respekterar" mig inte som ledare... Hon sade ganska bokstavligen att "to them, WE are gods" och de skulle bete sig därefter. Hon släppte ihop alla hundar (Loke var inte med) och det var en hanhund som då bestämde sig för att gruffa med en annan hanhund. Då kastade hon kopplet på honom, för att sedan börja skrika argt, springa efter och kasta PET-flaskor fyllda med grus (oväsen) efter hunden, prassla med papperspåsar osv. De stackars hunden sprang iväg, vilket också var meningen. Hon menade att nu s kulle han frysas ut ur flocken och inte välkomnas in igen som bestraffning. Den här bestraffningen pågick i säkert en kvart. Sedan sade hon åt ägaren att hon skulle låta honom komma in "på nåder" typ. Hon skulle ta hunden om kinderna, stirra honom i ögonen och säga saker argt till honom. Alltså när det hade gått en kvart sedan han gjorde sin missgärning. Till slut fick han välkomnas igen, men jag tyckte mest hunden verkade otroligt osäker på vad som egentligen hände. Kände att det inte spelade någon roll om Nora vet allt om klickerträning efter det och har superlydiga hundar. (För superly diga är rätta ordet). Jag sade till arrangören att det där kan jag inte ställa upp på och hon sade att självklart ska man hitta den metod som känns bäst för en själv. Vad som förvånade mig var att ingen annan sade emot om något alls. Är jag för känslig, eller? Dessutom hade jag svårt för de flesta av de övriga deltagarna. De hade ganska god lydnad på sina hundar och det kändes inte alls som det var högt i tak för ¤sådana som vi¤, som inte är så världsbäst på att styra upp vår hund och inte har kommit så långt i vår träning... Loke sprang som sagt mycket hellre fram till de andra hundarna istället för att komma på min inkallning till exempel. Vi har aldrig haft sådana störningar omkring oss...

Vackra Norberg

Så vi avbröt och semestrade lite spontant. Norberg är jättevackert och om vi någon gång ska skaffa sommarstuga, så funderar vi på att göra det där. = ) Vi har inte lärt oss något nytt, Loke är inte lydigare nu än när vi åkte, men det blev i alla fall trevligt till slut. Fast Loke har faktiskt blivit duktig på att ta det lugnt på uteserveringar. ;P Vi fikade och åt ute mest hela tiden, så! Vi besökte bland annat ett jättemysigt litet mejeri med café, som gav ostmackan ett ansikte. Loke har även simmat för första gången, men det krävdes en del böcklingpastej som övertalning. Han verkar finna det lite osäkert n är botten försvinner under fötterna på honom och ville mest försöka klättra upp på mig hela tiden!

Finns det något intresse för en "intensivkurs" gällande klicker och att använda metoder helt utan bestraffningar av ovan nämnda slag? At t verkligen leva och andas det så att säga, inte bara köra att man använder klickermetoden när man tränar, men kör bestraffning när det i övrigt "är nödvändigt"? Jag har sedan länge följt en jätteduktig tjej i USA som är konsekvent användare av klickermetoden, hennes hundar kan aldrig göra "fel". Hon håller kurser i USA, men var i Spanien för ett tag sedan och hade seminarier, workshops osv över en weekend. Enligt henne gick det väldigt bra i Spanien och hon sade: "They really respected and listened to all I had to say though, wi th great interest. I think I converted a few people to excluding Positive Punishment". =D Jag har pratat med henne och hon kan tänka sig att komma till Sverige. Jag är ingen stor organisation eller liknande, som det som finansierade det hela i Spanien var, så jag måste höra mig för hos er nu om det finns något intresse av att delta. Se om det skulle gå att få ihop det ekonomiskt för att ta hit henne. Well??

En ostmacka värd namnet! Har för tillfället glömt namnet på mejeriet...

Läckra bakverk och smörgåsar på Elsa Andersons konditori i Norberg.

Midsommarfirande

Vi firade midsommar på Gräsö. Om Loke fick bestämma så skulle vi nog stanna kvar där. Han fann sig snabbt tillrätta i huset i skogen. Det gjorde naturligtvis inte tillvaron sämre att det fanns två andra hundar där också. Malla kunde hålla honom sysselsatt större delen av dagen, medan Kajsa i egenskap av mycket gammal tant läxade upp honom ordentligt när hon tyckte att han betedde sig förkastligt. Förutom själva tomten till huset, så tillhör marken den närmsta grannen, som är en fast boende bondfamilj där. De har boskap och har använt vallhundar jämt, så jag funderar på om de kanske kan vara till någon hjälp för att nära Lokes vallande... Det kändes i alla fall mycket tryggt att ha Loke lös där - han lämnade aldrig tomten (finns inget staket) såvida inte vi andra gjorde det också. Hade det varit min förra hund Charlie så hade han sagt "bye bye" och dragit till skogs i några timmar på egna äventyr. Loke gjorde stora ögon när de andra hundarna utan någon som helst skam i kroppen vräkte sig både i soffor och sängar i huset. Han försökte dock inte själv. Han har ju aldrig fått göra det här, så det är inget han saknat. Vi behöver aldrig mota honom ur sängen på nätterna eller någonting. Nu blev han däremot lite fundersam, men tur nog är det inget han lagt någon större tankeverksamhet på. =P Helgen bjöd också på hans livs första båttur, något han mest verkade finna besynnerligt och i slutändan tråkigt. =P


Idag åkte vi till hundöarna på Drottningholm. Har inte varit där sedan Loke var valp och över huvud taget inte haft så många hundmöten sedan han blev könsmogen. På hundöarna får man ju ha hundar lösa, men vi gick först in med Loke kopplad i löplinan. (Jag vill trots allt inte att han bara springer fram hur som helst till andra hundar, utan vi jobbar på att han ska vänta på tillåtelse först, men i och med att han fått ludd i öronen nu i könsmognadens tecken, så är det ju si och så med inkallning och allt möjligt). Detta med koppel av något slag var tydligen mot alla regler som finns. Det som hände var att vi gick över bron till hundöarna och där var det ett gäng hundar som lekte och deras respektive ägare satt i en ring runtom. Hundarna fick syn på Loke, som glatt började vifta på svansen, men stod stilla och verkade just vara på väg att vända sig mot mig. Detta skulle då vara att be mig om tillåtelse först och han skulle få springa fram. Men då kom den största av hundarna rusande och höjde sig över Loke, som tog det hela med ro först. Detta slog dock över på någon sekund, då den stora hunden tände till på någonting och ett bråk utbröt. Bråk och bråk... Inte lek i alla fall. Det var snabbt gjort att avbryta det. Men då kom en sådan där besser wisser till hundägare, den jobbigaste formen av hundägare. Hon gick på som en ångvält verkligen, talade som att allt hon sade var självklart och att vi var helt dumma i huvudet om vi trodde något annat. Amatörer, typ. Det hon sade var saker i stil med att det var pga kopplet (löplinan) som det blev sådär, definitivt. Och "här på hundöarna har vi hundarna lösa, det är hela tanken med hundöarna, så det går inte att komma med hunden kopplad, då blir det jättekonstigt." Ursäkta..? På skylten på grinden står att "På hundöarna FÅR hundar vistas lösa", inte att de MÅSTE. Bara för att hon har en idé om hur hon ska vistas med sin hund på hundöarna betyder det inte att vi andra delar den idén. Detta sade jag förstås (tyvärr) inte. Jag blir helt tilt i huvudet av irritation på sådana där människor och det skulle ändå inte gå att nå fram till henne. Hon var tydligt inne på sin linje, uppbackad av sina vänner i bakgrunden. Suck. Jaja, whatever. Vi släppte Loke, som glatt lekte med de andra hundarna, några pudlar och en annan långhårig sak. Inga problem liksom. Men då kom den där stora hunden springande igen och hoppade på Loke, (inte lekfullt), som blev skrämd denna gång. Han sprang till mig och kröp mellan mina ben. Jag gjorde ingen större sak av det hela, men självklart får han söka tröst och skydd hos mig. Den stora hundens ägare var mer för att gorma och skrika på sin hund. Hon sög tag i honom och dängde ned honom i backen, skrek i hans öra "vad håller du på med?!?!" osv. Yeah... Då tog den där kvinnan till orda och jag hade lust att kasta min tub med laxost i huvudet på henne. "Ja-a, det är för att det första mötet blev dåligt, sörrö. Med kopplet. Mmm, inte mycket att göra åt då inte." Va?? Som att vi talar om helt oflexibla varelser liksom! Där ett dåligt första möte innebär att all vidare kontakt är tillintetgjord. Och att snöret kopplat till halsen gör hela skillnaden. Kvinnan som ägde den stora hunden hävdade också att han ALDRIG NÅGONSIN hoppat på en annan hund förut... Antar att hon bor i den där delen av Stockholm där man alltid har hundar lösa, så det slår fullkomligt slint i huvudet på hennes hund när den ser ett snöre runt halsen på en annan hund... ¬_¬ Orka... Vi gick vidare till en annan del av hundöarna och stötte tack och lov på några mer jordnära hundägare, en med en liten Jack Russel-flicka och så en stor fluffig vallhundsras som jag alltid glömmer namnet på... Gick alldeles utmärkt och ingen människa var hysterisk eller trodde sig vara förmer än någon annan. Hundarna lekte harmoniskt.

Imorgon bär det av mot DogModel SummerCamp! Ska bli så spännande att se vad (om) Loke kan lära sig och vad han kommer få för scener. Kommer ju vara massa störningar och fullt av spännande saker, plus ludd i öronen, så vi får se om det blir något gjort alls. =P

Examenshögtid

I fredags (5 juni) tog jag examen från socionomprogrammet! =) Själva avslutningen på skolan var ganska löjlig, rektor och alla som höll tal var så himla ospontana. Den enda som var en bra talare var en ekonom (tror jag) som de hade lånat in för att hålla ett festtal. Istället höll han ett långt tal om den nuvarande kristiden i Sverige jämfört med den på 90-talet och på det stora hela var det ett ganska dystert tal. =P Men HAN var passionerad och stirrade inte ned i något papper hela tiden. Dagen till ära hade jag i alla fall färgat håret på nytt, men det gick lite överstyr! Inte mig emot, men jag är lite orolig över vad min arbetsplats kommer att säga när jag dyker upp med ett flammande huvud på onsdag... Mamma och hennes familj besökte mig denna dag och till och med pappa följde med. Det ska mycket till för att få någon av dem att lämna hemstaden. Äntligen fick de se hur jag bor. Efter avslutningen åkte de hem igen medan jag och Love tog oss vidare mot examensmiddagen på Scandic Continental tillsammans med Jen och Micke.

Sambon grattar utanför huvudingången till skolan.

Mingel med bubbel i väntan på maten. Poserar lite med klasskompisarna.

Under middagen underhöll Kalles Kablar med en skräddarsydd show för oss. Det var mycket fint faktiskt. =) Så härligt att de hade gjort research, så de kunde göra fåniga låtar och sketcher som vi kunde känna igen oss i.





Efter middagen var det helt enkelt fest med sprit till studentpris och även vänner fick komma in. Vi var där ända tills de stängde och dansade loss ordentligt. Stämningen var fantastiskt bra. =) Kunde inte ha fått en bättre avslutning på 3½ års högskolestudier.