Rosenböna

Sista rosenbönorna togs från balkongen nu i veckan. Jag tycker de är så läckert snygga, de ser ut som några slags fantasybär. =P Eller drakägg eller något annat man nu kan fantisera ihop.

Jösses

Mansgrisig låt, men välgjord video. ;)

Lite tid över

Nu börjar det äntligen bli lite lugnare igen och man får med lite tur tid över till sådant som inte är pluggrelaterat. Kursen tar slut på onsdag och förhoppningsvis ger nästa kurs lite andrum. Fast det har varit en kul kurs, det här. Önskar att fler av kurserna var så här mer praktiska och verklighetsförankrade. Stor idé att man läste juridik på termin 2 och 3 när man sedan dess inte fått någon anledning att praktisera det, i princip. Då tappar man bara en massa.


Fast lite hycklare är jag. ;) Jag har inte BARA pluggat. Har även kommit in i en ny period av vampyrer. True Blood (baserad på Southern Vampire Mysteries) hade ju premiär i Sverige i dagarna. I USA har den däremot sänts sedan september, så det är det vi utgår ifrån. Det är ju Alan Ball (Six Feet Under) som gjort den, så jag var ju tvungen att se vad detta var. Annars är jag alltid skeptiskt inställd till vampyrserier. Än så länge vet jag inte vad jag ska tycka om True Blood. Jag hade förhoppningar om att den skulle vara liknande Six Feet Under, med djupa komplicerade relationer. Detta har i sådana fall inte infunnit sig än, men vi är bara på avsnitt 7, så vi ska inte jäkta. Jag får dock känslan av att Alan Ball kanske satsat på att få in lite för mycket i en enda serie; politiska undertoner som hela tiden får en att tänka att det egentligen syftas på hur fult det ansetts (anses) vara med vita och svarta som "blandar sig", bara det att i detta fallet är det en vampyr och en söt vit tjej istället, hur utsatta vampyrerna är i samhället än idag, hur de behandlas som andra klassens medborgare etc etc. Ändå smackas det på ganska många klyschor: söderpojkarna tycks alla vara överkåta och avogt (rasistiskt) inställda till allt som är annorlunda (särskilt vampyrer då) och testosteronstinna till bristningsgränsen. Sex spelar över huvud taget en stor roll i den här staden. Vampyrerna som hittills presenterats är i bästa fall dekadenta, annars tämligen onda. Utom huvudkaraktärsvampyren Bill Compton (Stephen Moyer) förstås, som är sann gentleman (med huggtänder ibland) och vill leva som alla andra vanliga dödliga. "Mainstreama". Han och den andra huvudkaraktären - den tankeläsande sydstatsservitrisen Sookie Stackhouse (Anna Paquin) - finner varandra oändligt fascinerande i denna värld där ingen av dem riktigt kan finna sig till rätta och bli accepterade för vad de är. Men tillsammans känner de sig till freds. Himla gôlligt faktiskt. Som en "riktig man" är Bill både väldigt beskyddande, gentlemannamässig och allmänt gloomy och allvarlig, som det passar sig att vara när man är vampyr och har levt sedan 1860-någonstans. =P Blod, sex och tårar, serien har allt detta. Romantik, huggtänder och död. Jag vill sannerligen också ha en snygg vampyr som inte tycker att han har något vettigare att göra än att komma till min undsättning när det behövs.

Dansa som att du menar det

Det finns något rått, osentimentalt över brittisk film i jämförelse med amerikanska. Hade Billy Elliot varit en amerikansk film inbillar jag mig att den hade varit drypande smörig till tårarnas gräns (i negativ bemärkelse). Beror givetvis på vilken filmregissör som sköter det hela också. Jag såg filmen när den hade premiär 2000 (det är så längesedan...) och den hör fortfarande hemma på min topplista över favoritfilmer. Ett måste att ha sett! Inom en inte alltför avlägsen framtid är socionomutbildningen klar och jag kan flytta till England när jag vill för att jobba där.
Till ni andra socionomstudenter och färdiga socionomer (och övriga för all del) undrar jag, utan att ni behöver ta det alltför allvarligt: om ni skulle bevittna detta, hur allvarligt skulle ni se på det? Föreligger det skäl att inleda en utredning och varför då? Fara för barnet? Bara vanligt familjegräl, ingen fara, det är inget särskilt? Fantisera. ;)



Andra bloggar om: youtube, film, Billy Elliot

Hemlöshet

Borttaget pga gnäll

Efterforskningar

Haha, ok. Nu har jag gjort lite efterforskningar, eftersom det var ett ord jag inte begrep alls i sångtexten i gårdagens inlägg. För det första ska det hellre skrivas "セキレイ", inte "せきれい", som jag skrev... Katakana istället för hiragana. Oavsett vilket av de japanska alfabeten, så står det "sekirei", men nu är det mer rätt. =P Eller ja, båda verkar funka visserligen, men först nu hittade jag betydelsen. Slår man så upp det i japansk-engelska ordboken nu, så får man veta att セキレイ (se ki re i) betyder wagtail, vilket alltså är sädesärla... Sött.


Andra bloggar om: japan, japanska, katakana, hiragana

I tider av verklighetsflykt

Tja, fortfarande efter så himla många år med ögonen riktade mot öst, så kan jag fortfarande inte säga annat än att japanska är ett så väldigt vackert språk. Inte en susning i närheten av kinesiska, vilket många tror.

Gackt - Sekirei

Jag hörde vindens röst
Ville veta resten av drömmen
Ingen ville berätta (för mig)
Mitt bröst är färgat rött

Jag vill att du ska förstå
att jag måste återvända

Detta avlägsna land där vitheten evigt sträcker ut sig(?)
Mitt rop når inte fram till någon
Som för att gömma denna kropps smärta
Omfamnad av himlens ömhet

Månens reflektion i de ögonen är vackert
Även om natten aldrig tar slut

Detta avlägsna land där vitheten evigt sträcker ut sig(?)
Mitt rop når inte fram till någon
Detta djupa land där vitheten evigt sträcker ut sig(?)
Jag faller, ingen kan hela mig

Som för att svepa in den lilla kroppen
Omfamnad av (せきれい??) ömhet

Sovande med himlens ömhet
Omfamnad av jordens värme

Jaja, det är himla svårt att få något snyggt flyt i det när det översätts till svenska... Egentligen borde man ta sig vissa språkliga friheter för sådant, men jag är himla feg.

Andra bloggar om: japan, gackt, youtube, video, film, musik

Prioriteringar

Den här kursen kräver ordentlig planering av min tid och kommer framförallt uppta mycket av min tid, (6 individuella uppgifter OCH 4 gruppuppgifter) plus att jag samtidigt har fotouppdraget och volontärsamordnarjobbet. Däremellan ska man få någon slags tid att andas och rå om sig själv. Därför kommer det kanske inte uppdateras här varje dag för ett par veckor framöver. Kommer göra det när jag känner att jag har tid, helt enkelt.