Våld och trakasserier. Negativa bröst

Komisk tjuvlyssning? Jag vet inte riktigt, jag...

"Bistro bar, Kalmar

En tjej ~18 går förbi ett gäng killar ~22. En av killarna böjer sig fram och nyper tjejen i rumpan.
Tjejen (skriker): VAD FAN TROR DU ATT DU HÅLLER PÅ MED?!
Killen: Men va' fan, slappna av lite!
Tjejen: Du, ge mig EN anledning att inte ge dej en örfil!
Killen: Jag slår tillbaka!
Tjejen (skamset): Okej, det var en ganska bra anledning…
Tjejen går snabbt därifrån."
(Från Tjuvlyssnat.se)

Just killens "Men va' fan, slappna av lite" när tjejen uppenbarligen inte uppskattade det hela skickar i alla fall upp en varningsflagg i mina ögon att killen skulle behöva upplysas lite. Respekt, rättigheter/skyldigheter, lagen... När någon ovälkommet tar på dig, eller fäller kommentarer som är kränkande är det en form av sexuella trakasserier som är emot lagen. Nä, en ursäkt om något hade varit på sin plats här.
Våld löser förstås inget alls, utom möjligen att man skulle känna tillfällig upprättelse, men misshandel är också olagligt. ¤Liksom¤. (Jag är anti våld så långt det bara är möjligt, vill jag bara klargöra inför vad som kommer härnäst). På mellanstadiet när man plötsligt blev föremål för pojkars uppmärksamhet och nypt/tafsad på de växande brösten emellanåt löste jag det hela med brutalt våld - jag sparkade pojkarna allt vad jag kunde på smalbenen. Då kunde jag inte komma på något annat sätt att freda mig på. Jag höll verkligen inte tillbaka, gav ingen förvarning och killarna förväntade det sig aldrig från lilla tysta Lina, så det blev alltid klockrena träffar som fällde dem ordentligt kvidande. Pojkarna lärde sig till slut en sak - att ge fan i att tafsa på mig. Men de slutade ju inte tafsa på de andra (mer socialt "välanpassade"??) småkvinnorna för det. De lärde sig att låta bli mig, ungefär som hästar undviker elstängsel efter några elkyssar, men de lärde sig inte respektera (jag talar då om rätt respekt, sunt förnuft, inte den typen jag skaffade genom att tillfoga smärta...) flickor generellt, att man inte bara ger sig på någon som inte vill, att bröst och rumpor inte är lovligt byte bara för att de känner för det och är testosteronstinna tonårsbomber osv. Har de i min gamla klass som höll på så lärt sig det än idag? Jag vet inte... Det talades sannerligen inte om det i skolan. Jag tyckte det var obehagligt med deras ovälkomna fingrar på mig och jag har aldrig försonats med mina bröst - ärligt talat avskyr jag dem större delen av året, för att de är så tydligt framträdande attribut på min kropp och uppenbart drar till sig uppmärksamhet oavsett vad jag skulle trä på mig. Jag hatar inte att vara kvinna och det är inte så att jag klär mig i bylsiga tröjor, verkligen inte, men för mig symboliserar de för det mesta något negativt. Frågan är var grunden för den avskyn uppstod. Hade jag den redan inom mig, eller var det något som skapades av dessa utomstående krafter?

Hursomhelst: bruka inte våld! Mitt sätt att lösa problem var inte konstruktivt någonstans. Men håll inte heller tyst.

Liknande samtalsämne i:
Älska att hata Blondinbella - vi lever på 1700-talet

Andra bloggar om: sexuella trakasserier, våld, tjuvlyssnat

Jag har placerat min blogg i
Stockholm på bloggkartan.se