lördag, augusti 16, 2008

Älska att hata Blondinbella - vi lever på 1700-talet

Jag är glad att jag inte är en kändis på något sätt. Få har väl lyckats undgå all rabalder som florerat kring Blondinbella senaste tiden. Jag följer inte hennes blogg, men det går inte att undvika att veta att hon finns. Var ändå tvungen att gå in och kolla några av de senaste posterna. Jag tappar fullkomligen hakan när jag ser hur elaka människor kan vara. Blondinbella talar om sitt övergrepp i bloggen och kommentarerna haglar. Vissa är fina, snälla och stöttande, men OHH så otroligt många som är rena personangrepp. Förlegade tankesätt kommer upp till ytan: du får skylla dig själv, man måste ju anpassa sig, sänder man ut sådana signaler så... Dessutom ett bagatelliserande av övergreppet. Att bli fasthållen och få fingrar uppkörda i muttan så det börjar blöda, det är väl inget, finns folk som råkat ut för mycket värre saker osv. Som grädde på moset ett flertal som yttrar sig och menar att hon bara hittat på allt i PR-syfte.
Enligt Blondinbellas egen utsago skrattade vittnena på plats åt henne i Italien och polisen ska ha varit totalt oförstående. Flera här i Sverige har då yttrat sig med kommentarer som "jamen i Italien, där är de riktigt sexistiska", "I Italien har de en hemsk kvinnosyn"... Men är Sverige så himlans mycket bättre då? Jag tvivlar sannerligen när jag läser kommentarerna på Blondinbellas blogg.
Jag blir rädd när jag ser hur människor beter sig. Ännu på 2000-talet har en kvinna inte en självklar rätt till sin kropp i alla lägen. Det är fortfarande så himla djupt rotat att mannen i vissa lägen ska ha någon slags överordnad rätt att ta för sig, som om han inte kan hjälpa sig själv på något vis. Jag köper inte snacket om biologi, testosteron, män har ett BEHOV osv - detta är bara struntprat för att befria sig från ansvar så man kan skuldbelägga kvinnan istället. Det handlar om tankesätt. Jag minns fortfarande hur det på mellanstadiet pratades om hur svårt det var för killarna nu sådär i puberteten och man skulle inte ta illa vid sig om de nöp en i brösten eller klämde en på rumpan. Jag hörde aldrig någon lärare som sade till killarna att det inte är ok att göra så.
Vad sänder det ut för signaler till andra som blivit utsatta för övergrepp, våldtäkter etc när folk skriver sådana hemska saker på Blondinbellas blogg? Det krävs mycket till för att få någon att våga anmäla och jag ser knappast att den som blivit utsatt för en våldtäkt får mer mod i sig när man läser saker som att man får skylla sig själv. Skammen och skulden och ångesten, rädslan att inte bli trodd eller skuldbeläggas. "Ursäkta men, jag förstår inte varför du blir helt upprörd. Det var liksom två fingrar inblandade. Haha, herregud det e inget att gräva ner sig för. Tss.", "Om man bjuder ut sig sådär så får man fan skylla sig själv om man blir överfallen". (utdrag bland kommentarer på Blondinbellas blogg) Allt besannas för dessa utsatta. Detta är ett problem...

Om det var din dotter, eller din flickvän, eller bästa vän, skulle du fortfarande håna på detta respektlösa vis?


Lagen

Brottsbalkens andra avdelning, 6 kapitlet.

1 § Den som genom våld eller genom hot som innebär eller för den hotade framstår som trängande fara tvingar någon annan till samlag eller till annat sexuellt umgänge, om gärningen med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med påtvingat samlag, döms för våldtäkt till fängelse, lägst två och högst sex år. Med våld jämställs att försätta någon i vanmakt eller annat sådant tillstånd.

Är brottet med hänsyn till våldets eller hotets art och omständigheterna i övrigt att anse som mindre allvarligt, döms till fängelse i högst fyra år. Är brottet grovt, döms för grov våldtäkt till fängelse, lägst fyra och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om våldet var livsfarligt eller om den som har begått gärningen tillfogat allvarlig skada eller allvarlig sjukdom eller, med hänsyn till tillvägagångssättet eller offrets låga ålder eller annars, visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Lag (1998:393).

2 § Den som, i annat fall än som avses i 1 §, genom olaga tvång förmår någon till sexuellt umgänge, döms för sexuellt tvång till fängelse i högst två år. Om den som har begått gärningen visat särskild hänsynslöshet eller om brottet annars är att anse som grovt, döms för grovt sexuellt tvång till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Lag (1992:147).

3 § Den som förmår någon annan till sexuellt umgänge genom att allvarligt missbruka hans eller hennes beroendeställning döms för sexuellt utnyttjande till fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som har sexuellt umgänge med någon annan genom att otillbörligt utnyttja att denna person befinner sig i vanmakt eller annat hjälplöst tillstånd eller lider av en psykisk störning. Om den som har begått gärningen visat särskild hänsynslöshet eller om brottet annars är att anse som grovt, döms för grovt sexuellt utnyttjande till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Lag (1998:393).

Med samlag menar man både vaginala, orala och anala samlag, men även att föra in föremål eller fingrar vaginalt eller analt på en annan person räknas. Andra handlingar kan också räknas in - handlingen ska då ha haft en tydlig sexuell prägel samt vara menad att tydligt kränka offrets sexuella integritet.


Det var i mitten på 1700-talet som det blev vanligare och vanligare att man började skuldbelägga kvinnan då det skett en våldtäkt. Innan, på 1600-talet, var det mannens ansvar, vilket delvis berodde på just det att kvinnor var så starkt underställda män och liksom inte troddes ha någon direkt egen vilja. Det handlade om att värna friden i samhället och då gick det inte för sig att män, "de högtstående", tog för sig av någon annans kvinna på något vis, utan män förväntades tygla sina lustar. Därför låg också fokus på mannen under rättegångarna. Man antog att kvinnan var ärbar och inte kunde tänka sig ha sex med någon annan än sin make. Men i mitten på 1700-talet hände något, då våldtäkt började ses som ett sexbrott istället för vålds/fridsbrott - kvinnan blev subjektet. Innan var hon objektet som blev förledd eller övertalad till sex. Från mitten av 1700-talet började alltså misstänksamheten öka kring kvinnan. Kvinnan var den som med sitt beteende lockat mannen. Då var det plötsligt enkelt att finna förmildrande omständigheter för männen. Deras lustar var något naturligt och svårtyglat. Oftare lyssnade man nu på männens argument om att kvinnan varit lösaktig eller inte gjort motstånd. Det krävdes omfattande bevis om mannen skulle bli fälld, i synnerhet om han var av högre klass.

1762 blev en 18-årig piga våldtagen. Hon gick till häradsrätten i Ulleråker och anklagade fyra drängar för våldtäkten. Hon hade varit på krogen med en väninna och de fyra drängarna hade supit ned henne och på vägen hem hade de våldtagit henne. Pigan fick såpass allvarliga skador att hon blev sängliggande och det fanns flera vittnen som sade att drängarna hade haft sex med pigan, hållit fast henne och tryckt in något i hennes mun, så hon inte skulle kunna skrika. Männen friades. Pigans levnadssätt hade lockat männen till det, hette det. Lagen om våldtäkt var till för att skydda de kyska. Både pigan och drängarna dömdes istället för utomäktenskapligt sexuellt umgänge.
Och ja, där befinner vi väl oss fortfarande??
Den 14-åriga flickan i Rissnemålet, som hade varit på fest med en väninna och utnyttjades sexuellt av ett flertal pojkar i ett parkeringsgarage. Pojkarna dömdes bara för grovt sexuellt utnyttjande, för tjejen hade ju själv försatt sig i vanmakt genom att supa ned sig. Detta var år 2000.


bra
Andra bloggar om: , , , ,

Inga kommentarer: