I tider av verklighetsflykt

Tja, fortfarande efter så himla många år med ögonen riktade mot öst, så kan jag fortfarande inte säga annat än att japanska är ett så väldigt vackert språk. Inte en susning i närheten av kinesiska, vilket många tror.

Gackt - Sekirei

Jag hörde vindens röst
Ville veta resten av drömmen
Ingen ville berätta (för mig)
Mitt bröst är färgat rött

Jag vill att du ska förstå
att jag måste återvända

Detta avlägsna land där vitheten evigt sträcker ut sig(?)
Mitt rop når inte fram till någon
Som för att gömma denna kropps smärta
Omfamnad av himlens ömhet

Månens reflektion i de ögonen är vackert
Även om natten aldrig tar slut

Detta avlägsna land där vitheten evigt sträcker ut sig(?)
Mitt rop når inte fram till någon
Detta djupa land där vitheten evigt sträcker ut sig(?)
Jag faller, ingen kan hela mig

Som för att svepa in den lilla kroppen
Omfamnad av (せきれい??) ömhet

Sovande med himlens ömhet
Omfamnad av jordens värme

Jaja, det är himla svårt att få något snyggt flyt i det när det översätts till svenska... Egentligen borde man ta sig vissa språkliga friheter för sådant, men jag är himla feg.

Andra bloggar om: japan, gackt, youtube, video, film, musik