lördag, oktober 11, 2008

Dansa som att du menar det

Det finns något rått, osentimentalt över brittisk film i jämförelse med amerikanska. Hade Billy Elliot varit en amerikansk film inbillar jag mig att den hade varit drypande smörig till tårarnas gräns (i negativ bemärkelse). Beror givetvis på vilken filmregissör som sköter det hela också. Jag såg filmen när den hade premiär 2000 (det är så längesedan...) och den hör fortfarande hemma på min topplista över favoritfilmer. Ett måste att ha sett! Inom en inte alltför avlägsen framtid är socionomutbildningen klar och jag kan flytta till England när jag vill för att jobba där.
Till ni andra socionomstudenter och färdiga socionomer (och övriga för all del) undrar jag, utan att ni behöver ta det alltför allvarligt: om ni skulle bevittna detta, hur allvarligt skulle ni se på det? Föreligger det skäl att inleda en utredning och varför då? Fara för barnet? Bara vanligt familjegräl, ingen fara, det är inget särskilt? Fantisera. ;)



Andra bloggar om: , ,

Inga kommentarer: