måndag, april 14, 2008

Inget för de känsliga

Tål ni inte blod ska ni bläddra förbi detta inlägg.
I ett kök finns det gott om vassa saker. Det är faktiskt som gjort för att skada sig när man hanterar mat och man gör det också. Vi kan helt enkelt säga att att laga mat är min form av extremsport! Vanligtvis är jag så försiktig av mig och jag vet inte riktigt vad som hände häromkvällen, men jag tror det har att göra med det monotona arbete jag utförde.
Jag skulle nämligen göra rotfruktspytt. Massa rotfruktspytt. Så mycket att det skulle räcka flera dagar framöver. Att tärna stora mängder potatis, morötter och palsternacka tar dock en himla tid och är lika tråkigt som det är mycket. Till slut gled mina tankar iväg och jag slutade koncentrera mig på uppgiften, medan händerna hackade på. Det är då sådant händer. Ett litet felsteg med kniven och så var min tumme uppskuren. Snabbt på med kallt vatten. Jag avskyr känslan som far genom kroppen när man råkar skära sig. Det känns så onaturligt på något sätt och märkligt nog finner jag att skära i människokött märkligt likt bläckfiskkött... Detta minns jag även från en gång för flera år sedan när jag hade alldeles för bråttom att vräka i mig en frukostmacka, vilket resulterade i att jag bet mig själv i långfingret. Det gick hål och jag insåg både att jag har vassa tänder och att känslan var densamma som att sätta tänderna i bläckfisk. Weird...
Hur som helst så blödde det en himla massa. Förstår inte hur det kan komma så mycket ur bara ett ynka litet finger. Precis då kom Lo hem, PLUS hans mor, som hade med sig en sekatör så vi skulle kunna beskära busken utanför balkongen, eftersom den skymmer sikten. Där stod jag och blodade ned. Och det fortsatte under hela tiden hon var kvar. Nå, jag tror ändå det är lite hälsosamt att blöda lite när man ändå är igång. Kroppen får en anledning att förnya. ;)
Bort med de grönsaker jag höll på med när olyckan skedde. Lo fick hjälpa till att hacka upp det som var kvar. Vi plåstrade om min tumme och rotfruktspytt blev det ändå, trots detta missöde. Man kan väl inte säga annat än att det trots allt blev bra till slut. Hahaha


Andra bloggar om: , , ,

Inga kommentarer: