Kortison

I måndags var det då dags för kortisonsprutan. (Som tidigare nämnts så har jag en diskskada i ländryggen med nervrotsinflammation och kortisonsprutan är för att häva inflammationen). Specialisten Thomas sa att det var den mildare metoden att få bukt med mitt problem och skulle det av någon anledning inte vara tillräckligt kan det bli aktuellt med hårdhandskarna= operation. O_o Men det ska förhoppningsvis inte behöva gå så långt.
Det kändes i alla fall obehagligt seriöst när man väl låg där på britsen och han klämde och kände längs min ryggrad och sedan ritade en karta på min rygg för att inte göra fel... S fick se till att jag höll huvudet nedtryckt i britsen. ^_^; Jag fick bedövning först, vilket inte kändes mer än det lilla sticket från nålen. Sedan var det en olidlig väntan då jag hann bygga upp en hel del nervositet, för bedövningen skulle kicka in och telefonen ringde och påkallade specialisten Thomas’ uppmärksamhet.
Sprutan gjorde ont. >_<
Det värsta är dock att det ska göras om om två veckor.. Men efter det är det förhoppningsvis över... Jag sov inte mycket natten efter injektionen. Var helt konstig i kroppen efter den där sprutan. Och jag hade extra mycket ont i benet, vilket spec Thomas sade var att vänta första tiden innan kortisonet börjat verka ordentligt. Usch, jag gillar verkligen inte tillsatser i kroppen... ¤ruskar på sig¤ S tog hand om mig som den handikappade människa jag för tillfället är. =P (Lite sant, jag bör vara så rakryggad som möjligt ett par veckor nu och inte göra sådant som anstränger ryggen. Som till exempel att diska eller göra sit-ups. Det ena är ju dock enklare att undvika än det andra. ^^)