måndag, juni 29, 2009

Inte för mig

Titta så stor han är! På uteserveringen på Elsa Andersons konditori.

Summer Camp blev en ganska stor besvikelse. Tillräckligt stor för att vi skulle åka därifrån i förtid. Tyvärr kände jag inte att jag skulle kunna samarbeta med Nora, tränaren från Ungern, alls. Tyvärr visade det sig att Nora bara använde klicker i träningen. I övrigt straffade hon hundarna ganska ordentligt, enligt mig, om de gjorde något hon inte ville. Ville inte ha med Loke i det. Massa ledarskapsprat och att om hunden gör nå got dåligt så respekterar han dig inte osv. Med andra ord skulle jag straffa Loke varje gång han glatt springer fram till en annan hund för att busa istället för att lyssna på min inkallning, för han "respekterar" mig inte som ledare... Hon sade ganska bokstavligen att "to them, WE are gods" och de skulle bete sig därefter. Hon släppte ihop alla hundar (Loke var inte med) och det var en hanhund som då bestämde sig för att gruffa med en annan hanhund. Då kastade hon kopplet på honom, för att sedan börja skrika argt, springa efter och kasta PET-flaskor fyllda med grus (oväsen) efter hunden, prassla med papperspåsar osv. De stackars hunden sprang iväg, vilket också var meningen. Hon menade att nu s kulle han frysas ut ur flocken och inte välkomnas in igen som bestraffning. Den här bestraffningen pågick i säkert en kvart. Sedan sade hon åt ägaren att hon skulle låta honom komma in "på nåder" typ. Hon skulle ta hunden om kinderna, stirra honom i ögonen och säga saker argt till honom. Alltså när det hade gått en kvart sedan han gjorde sin missgärning. Till slut fick han välkomnas igen, men jag tyckte mest hunden verkade otroligt osäker på vad som egentligen hände. Kände att det inte spelade någon roll om Nora vet allt om klickerträning efter det och har superlydiga hundar. (För superly diga är rätta ordet). Jag sade till arrangören att det där kan jag inte ställa upp på och hon sade att självklart ska man hitta den metod som känns bäst för en själv. Vad som förvånade mig var att ingen annan sade emot om något alls. Är jag för känslig, eller? Dessutom hade jag svårt för de flesta av de övriga deltagarna. De hade ganska god lydnad på sina hundar och det kändes inte alls som det var högt i tak för ¤sådana som vi¤, som inte är så världsbäst på att styra upp vår hund och inte har kommit så långt i vår träning... Loke sprang som sagt mycket hellre fram till de andra hundarna istället för att komma på min inkallning till exempel. Vi har aldrig haft sådana störningar omkring oss...

Vackra Norberg

Så vi avbröt och semestrade lite spontant. Norberg är jättevackert och om vi någon gång ska skaffa sommarstuga, så funderar vi på att göra det där. = ) Vi har inte lärt oss något nytt, Loke är inte lydigare nu än när vi åkte, men det blev i alla fall trevligt till slut. Fast Loke har faktiskt blivit duktig på att ta det lugnt på uteserveringar. ;P Vi fikade och åt ute mest hela tiden, så! Vi besökte bland annat ett jättemysigt litet mejeri med café, som gav ostmackan ett ansikte. Loke har även simmat för första gången, men det krävdes en del böcklingpastej som övertalning. Han verkar finna det lite osäkert n är botten försvinner under fötterna på honom och ville mest försöka klättra upp på mig hela tiden!

Finns det något intresse för en "intensivkurs" gällande klicker och att använda metoder helt utan bestraffningar av ovan nämnda slag? At t verkligen leva och andas det så att säga, inte bara köra att man använder klickermetoden när man tränar, men kör bestraffning när det i övrigt "är nödvändigt"? Jag har sedan länge följt en jätteduktig tjej i USA som är konsekvent användare av klickermetoden, hennes hundar kan aldrig göra "fel". Hon håller kurser i USA, men var i Spanien för ett tag sedan och hade seminarier, workshops osv över en weekend. Enligt henne gick det väldigt bra i Spanien och hon sade: "They really respected and listened to all I had to say though, wi th great interest. I think I converted a few people to excluding Positive Punishment". =D Jag har pratat med henne och hon kan tänka sig att komma till Sverige. Jag är ingen stor organisation eller liknande, som det som finansierade det hela i Spanien var, så jag måste höra mig för hos er nu om det finns något intresse av att delta. Se om det skulle gå att få ihop det ekonomiskt för att ta hit henne. Well??

En ostmacka värd namnet! Har för tillfället glömt namnet på mejeriet...

Läckra bakverk och smörgåsar på Elsa Andersons konditori i Norberg.




Inga kommentarer: