Jag tar sådan tid på mig att göra videos. =P Men men, till slut dyker de upp, som nu. ;) Här är en del av det senaste vi haft för oss den senaste tiden. Jag rekommenderar att kolla på filmen i helskärmsläge, för filmen blir så väldigt liten när den anpassas till bloggens bredd.
Så som jag vill träna och vara med hundar, men inte riktigt kan än. ;) Positiv förstärkning, inga korrigeringar, ever.
De här klippen ingick i kursen "Djurs medverkan i vård och socialt arbete" som jag läste vårterminen 2009. De får tala för sig själva. ;)
Både tass och ögon ser redan bättre ut. ¤håller tummar¤ Vädret är förfärligt. Ändå gick vi en längre promenad idag, så Loke skulle få göra av med lite energi. Alla skor är dyngsura. Loke fick sin längsta ensamhetsträning so far idag och verkar ha klarat det utmärkt. Han kom ut från sovrummet när jag kom hem igen och allt var intakt.
Loke har blivit rätt duktig på att vänta på "varsågod". =) Går inte att applicera i alla sammanhang än, dock. Här är han ganska trött efter promenaden, vilket ju hjälper till förstås.
Det finns något rått, osentimentalt över brittisk film i jämförelse med amerikanska. Hade Billy Elliot varit en amerikansk film inbillar jag mig att den hade varit drypande smörig till tårarnas gräns (i negativ bemärkelse). Beror givetvis på vilken filmregissör som sköter det hela också. Jag såg filmen när den hade premiär 2000 (det är så längesedan...) och den hör fortfarande hemma på min topplista över favoritfilmer. Ett måste att ha sett! Inom en inte alltför avlägsen framtid är socionomutbildningen klar och jag kan flytta till England när jag vill för att jobba där.
Till ni andra socionomstudenter och färdiga socionomer (och övriga för all del) undrar jag, utan att ni behöver ta det alltför allvarligt: om ni skulle bevittna detta, hur allvarligt skulle ni se på det? Föreligger det skäl att inleda en utredning och varför då? Fara för barnet? Bara vanligt familjegräl, ingen fara, det är inget särskilt? Fantisera. ;)
Andra bloggar om: youtube, film, Billy Elliot
Tja, fortfarande efter så himla många år med ögonen riktade mot öst, så kan jag fortfarande inte säga annat än att japanska är ett så väldigt vackert språk. Inte en susning i närheten av kinesiska, vilket många tror.
Gackt - Sekirei
Jag hörde vindens röst
Ville veta resten av drömmen
Ingen ville berätta (för mig)
Mitt bröst är färgat rött
Jag vill att du ska förstå
att jag måste återvända
Detta avlägsna land där vitheten evigt sträcker ut sig(?)
Mitt rop når inte fram till någon
Som för att gömma denna kropps smärta
Omfamnad av himlens ömhet
Månens reflektion i de ögonen är vackert
Även om natten aldrig tar slut
Detta avlägsna land där vitheten evigt sträcker ut sig(?)
Mitt rop når inte fram till någon
Detta djupa land där vitheten evigt sträcker ut sig(?)
Jag faller, ingen kan hela mig
Som för att svepa in den lilla kroppen
Omfamnad av (せきれい??) ömhet
Sovande med himlens ömhet
Omfamnad av jordens värme
Jaja, det är himla svårt att få något snyggt flyt i det när det översätts till svenska... Egentligen borde man ta sig vissa språkliga friheter för sådant, men jag är himla feg.
Studio Ghiblis produktioner är väldigt heta just nu. Det är hur kul som helst faktiskt. Sverige fick upp ögonen ordentligt i samband med att Spirited Away gick upp på duken typ 2003 var det väl och insåg att det är inte bara Disneyfilmer som är "värdiga" att kallas bra tecknat. Ghibli slår Disney med hästlängder. För ett tag sedan hade Porco Rosso premiär på bio. Det roliga är att den är från 1992 och nu lanseras som om den vore alldeles ny. =P Precis som Kikis Expressbud (från 1989) och Min Granne Totoro (från 1988). Fast tja, Ghiblis filmer håller just så hög kvalitet att detta faktiskt är möjligt. Porco Rosso är en av deras mest underhållande filmer, så jag kan inte annat än rekommendera den. Porcos kommentar: "En gris som inte kan flyga är bara en vanlig gris" har hängt med mig sedan många år när jag först såg den genom Mangakai. Tidlöst! ;) Expressen.se skriver att de tror det är den mest realistiska sagan av Studio Ghibli, men där kan jag inte hålla med. Då ska man nog snarare kolla på Hotaru no Haka - Eldflugornas grav. (Eller Only Yesterday, eller Umi ga Kikoeru, eller.......)
För en inbiten animefrälst är denna flod av tillgång ganska överväldigande och även lite tråkig. Jag minns "på den gamla goda tiden" när det var svårt att få tag på kvalitetsanime här i väst och det var en stor grej när en kompis hade lyckats komma över något utöver sunkiga "Manga Videos" releaser... Storögt satt man i dunkla källarlokaler då föreningen Mangakai var tämligen nybildad (hey, jag har medlemsnummer 18!) och andlöst såg man just bland annat produktioner av Studio Ghibli. Hemmavid satt man med kopior, som var kopia på en kopia på en kopia (och bild/ljudkvalitet därefter) och var ändå helt lycklig över detta. Idag är det bara att kliva in på vilket Åhléns som helst och plocka, både manga och anime.
Nu väntar jag bara på att mina favoritpruduktioner av Ghibli ska komma på bio. Jag har visserligen redan sett dem på bioduken, men andra ska gärna få göra det också. ;P Kaze no tani no Nausicaä från 1984 (som nämnts i ett tidigare inlägg) och Mimi wo sumaseba från 1995. Jag har varit så avundsjuk på Nausicaäs mehve (hennes "flygfordon", som liknar en fiskmås, därav namnet) ända sedan jag var liten! Ärligt talat, vem skulle inte vilja bara kunna flyga iväg så?
Intro till Kaze no tani no Nausicaä
Klipp ur Mimi wo Sumaseba
Andra bloggar om: anime, manga, mangakai, film, youtube, Disney, Spirited Away, Porco Rosso, Nausicaä, Totoro, Ghibli
Detta var en claymation jag såg som liten och verkligen älskade. En hel spelfilm gjord i lera och så otroligt välgjord. Den är trots allt från 1986.
Andra bloggar om: film, youtube, claymation
more animals
