En gris som inte kan flyga är bara en vanlig gris

Studio Ghiblis produktioner är väldigt heta just nu. Det är hur kul som helst faktiskt. Sverige fick upp ögonen ordentligt i samband med att Spirited Away gick upp på duken typ 2003 var det väl och insåg att det är inte bara Disneyfilmer som är "värdiga" att kallas bra tecknat. Ghibli slår Disney med hästlängder. För ett tag sedan hade Porco Rosso premiär på bio. Det roliga är att den är från 1992 och nu lanseras som om den vore alldeles ny. =P Precis som Kikis Expressbud (från 1989) och Min Granne Totoro (från 1988). Fast tja, Ghiblis filmer håller just så hög kvalitet att detta faktiskt är möjligt. Porco Rosso är en av deras mest underhållande filmer, så jag kan inte annat än rekommendera den. Porcos kommentar: "En gris som inte kan flyga är bara en vanlig gris" har hängt med mig sedan många år när jag först såg den genom Mangakai. Tidlöst! ;) Expressen.se skriver att de tror det är den mest realistiska sagan av Studio Ghibli, men där kan jag inte hålla med. Då ska man nog snarare kolla på Hotaru no Haka - Eldflugornas grav. (Eller Only Yesterday, eller Umi ga Kikoeru, eller.......)
För en inbiten animefrälst är denna flod av tillgång ganska överväldigande och även lite tråkig. Jag minns "på den gamla goda tiden" när det var svårt att få tag på kvalitetsanime här i väst och det var en stor grej när en kompis hade lyckats komma över något utöver sunkiga "Manga Videos" releaser... Storögt satt man i dunkla källarlokaler då föreningen Mangakai var tämligen nybildad (hey, jag har medlemsnummer 18!) och andlöst såg man just bland annat produktioner av Studio Ghibli. Hemmavid satt man med kopior, som var kopia på en kopia på en kopia (och bild/ljudkvalitet därefter) och var ändå helt lycklig över detta. Idag är det bara att kliva in på vilket Åhléns som helst och plocka, både manga och anime.
Nu väntar jag bara på att mina favoritpruduktioner av Ghibli ska komma på bio. Jag har visserligen redan sett dem på bioduken, men andra ska gärna få göra det också. ;P Kaze no tani no Nausicaä från 1984 (som nämnts i ett tidigare inlägg) och Mimi wo sumaseba från 1995. Jag har varit så avundsjuk på Nausicaäs mehve (hennes "flygfordon", som liknar en fiskmås, därav namnet) ända sedan jag var liten! Ärligt talat, vem skulle inte vilja bara kunna flyga iväg så?

Intro till Kaze no tani no Nausicaä


Klipp ur Mimi wo Sumaseba



Andra bloggar om: anime, manga, mangakai, film, youtube, Disney, Spirited Away, Porco Rosso, Nausicaä, Totoro, Ghibli

Några lever min dröm

Idag kan man läsa på Aftonbladet.se om en familj som skaffade sig en kvarn på Österlen.
Grön av avund blir jag. I många år har jag haft en tanke om att jag skulle vilja bo i en väderkvarn i framtiden. Kanske inte permanent, men som sommarbostad eller liknande. Jag vet inte riktigt hur den tanken dök upp, den bara fanns där en dag. Kanske har jag blivit inspirerad av Kaze no Tani no Nausicaä, som jag var så fäst vid redan som liten. ;)
Tyvärr duggar ju inte väderkvarnarna precis tätt, särskilt inte högre upp i Sverige. Möllor nere i Skånetrakten har jag sett några gånger. Egentligen är nog drömmen just en dröm, för det lär handla om enorma kostnader - både att köpa själva kvarnen och sedan rusta upp allt till ett faktiskt boende. Sådana summor kommer jag nog aldrig slänga mig med.

Drömmen

Bilden från flickr.com

Idag är det regnigt och kallt. Inte ens Malla ville vara ute. Bara stretade i kopplet och jag fick släpa henne på en halvlång promenad på eftermiddagen. Hon försökte lirka sig ur kopplet med mig också denna dag, vilket inte lyckades så som det gjorde med Lo, för jag förekom henne hela tiden. Men ja, det känns trist. Vill ju inte kämpa med henne liksom, utan vill att hon ska vilja vara här. Nu går hon och gnäller lite. Undrar om hon saknar matte.

Andra bloggar om: inredning, kvarn, väderkvarn, irländsk terrier, hund, anime, nausicaä