Visar inlägg med etikett hundöarna. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett hundöarna. Visa alla inlägg

tisdag, november 01, 2011

Loke fyller 3 år!

Tänk att det redan gått så många år! =)

Dagen till ära fick han en "bakelse" som bestod av en skiva bröd med laxpastej på och som grädde på moset toppades hela härligheten med några av de finaste bitar oxfilé. ;) Hur bortskämd kan man vara? I födelsedagspresent fick han en Dog Turbo, för att gnugga geniknölarna. ;)

Han väntade snällt på ett varsågod. Och det är bergfast. Han tar inte på "vaselin", "varsemos" eller andra liknande ord. Han tänker inte ihjäl sig på maten framför sig heller, för snålvattnet börjar inte rinna medan han väntar på sitt varsågod. Det är inget förbud, det är ett arbete att utföra som det mesta annat och det är ju kul. ;)
Dagen till ära blev det också utflykt till Hundöarna. Tyvärr var det en hund som flög på Loke när vi var där och det blev en ganska dålig upplevelse, även om det inte var en riktig blodig hundfight liksom. >=( Vi fortsatte leka bara vi istället. Löv är nästan lika kul som snö!
Vilda lövdansen.
Tjoho!! Löven ska dö!!

måndag, juli 11, 2011

Bildbomb från hundöarna

I söndags besökte vi hundöarna och stannade länge och väl. Det var gott om hundar! Framförallt hundar som Loke äntligen hade större utbyte av - andra vallhundar. ;) Loke tycker att jaktlekar är roligast och fort ska det gå. Man ska turas om att jaga och bli jagad i rasande tempo. Denna dag var det en till aussie där, en hane, som var ungefär halvåret äldre än Loke, och en border collie. Det var dessa han hade allra roligast med, även om han sin vana trogen försöker gå och hälsa på alla som dyker upp - och ibland får han en käftsmäll från någon som inte var på humör att vara så social. 9_9

Vallaren kryper ihop. Ja, det var nog det närmaste får vi kom den dagen...
Tossig aussie.
Trippande kaxpelle.

Är det en svans eller vimpel i gräset? ;P
Fort ska det gå!!
Fröna yr i bartassedansen.


Livsfarliga hanhundar, detta. ;P
Flygande hundar.
Flaggorna på topp!

Efter en sådan intensiv lekstund krävs fika och avkoppling på närmaste fik. De bjöd på en skål vatten åt Loke.

Dagen fortsatte sedan vidare till ett hundbad där Loke fick svalka sig och obsessa en del över änderna som simmade omkring. ;) Allt som allt en härligt aktiv utflykt på fyra timmar.

måndag, maj 16, 2011

På hundöarna

Loke är en riktig "splittare" märkte jag vid senaste tillfället på hundöarna. Av en ren slump träffade vi bland annat Lokes syster Mellie där samtidigt. Mellie vill inte ha vilken hund som helst inpå sig och säger ifrån mycket skarpt och kunde rentav bli rätt grinig. Plus att det var några andra hundar där också där det ibland började bli lite för grinigt. Loke ska springa emellan hela tiden när det blir för spänt, alla ska vara sams och leka. =P

Lokes syster Mellie i förgrunden.

Den här lilla tjejen på 12 veckor hette Tyra.

Krokushund.

söndag, november 01, 2009

Valpen har blivit 1 år gammal

Lite firande av jycken fånade vi oss ju med. =) Vi åkte till Hundöarna tillsammans med blandisen Sassie och irländska terriern Malla och det säger ju sig självt att det alltid uppskattas att få springa lös och leka som man själv vill tillsammans med andra hundar. Därefter åkte vi in till Himmelska Hundar, som är ett hundcafé jag nämnt tidigare. Där beställde vi en club sandwich för hundar till Loke, som fick bli hans lilla födelsedagsbakelse. ;) En ostbit om året kan jag väl gå med på... Skinka och en rejäl bit blodpudding innehöll den bland annat. Den togs väl emot! Lokes kompisar följde med hem en stund också innan det var slut på firandet. Nu blir det en hög bilder:

tisdag, juni 23, 2009

Midsommarfirande


Vi firade midsommar på Gräsö. Om Loke fick bestämma så skulle vi nog stanna kvar där. Han fann sig snabbt tillrätta i huset i skogen. Det gjorde naturligtvis inte tillvaron sämre att det fanns två andra hundar där också. Malla kunde hålla honom sysselsatt större delen av dagen, medan Kajsa i egenskap av mycket gammal tant läxade upp honom ordentligt när hon tyckte att han betedde sig förkastligt. Förutom själva tomten till huset, så tillhör marken den närmsta grannen, som är en fast boende bondfamilj där. De har boskap och har använt vallhundar jämt, så jag funderar på om de kanske kan vara till någon hjälp för att nära Lokes vallande... Det kändes i alla fall mycket tryggt att ha Loke lös där - han lämnade aldrig tomten (finns inget staket) såvida inte vi andra gjorde det också. Hade det varit min förra hund Charlie så hade han sagt "bye bye" och dragit till skogs i några timmar på egna äventyr. Loke gjorde stora ögon när de andra hundarna utan någon som helst skam i kroppen vräkte sig både i soffor och sängar i huset. Han försökte dock inte själv. Han har ju aldrig fått göra det här, så det är inget han saknat. Vi behöver aldrig mota honom ur sängen på nätterna eller någonting. Nu blev han däremot lite fundersam, men tur nog är det inget han lagt någon större tankeverksamhet på. =P Helgen bjöd också på hans livs första båttur, något han mest verkade finna besynnerligt och i slutändan tråkigt. =P


Idag åkte vi till hundöarna på Drottningholm. Har inte varit där sedan Loke var valp och över huvud taget inte haft så många hundmöten sedan han blev könsmogen. På hundöarna får man ju ha hundar lösa, men vi gick först in med Loke kopplad i löplinan. (Jag vill trots allt inte att han bara springer fram hur som helst till andra hundar, utan vi jobbar på att han ska vänta på tillåtelse först, men i och med att han fått ludd i öronen nu i könsmognadens tecken, så är det ju si och så med inkallning och allt möjligt). Detta med koppel av något slag var tydligen mot alla regler som finns. Det som hände var att vi gick över bron till hundöarna och där var det ett gäng hundar som lekte och deras respektive ägare satt i en ring runtom. Hundarna fick syn på Loke, som glatt började vifta på svansen, men stod stilla och verkade just vara på väg att vända sig mot mig. Detta skulle då vara att be mig om tillåtelse först och han skulle få springa fram. Men då kom den största av hundarna rusande och höjde sig över Loke, som tog det hela med ro först. Detta slog dock över på någon sekund, då den stora hunden tände till på någonting och ett bråk utbröt. Bråk och bråk... Inte lek i alla fall. Det var snabbt gjort att avbryta det. Men då kom en sådan där besser wisser till hundägare, den jobbigaste formen av hundägare. Hon gick på som en ångvält verkligen, talade som att allt hon sade var självklart och att vi var helt dumma i huvudet om vi trodde något annat. Amatörer, typ. Det hon sade var saker i stil med att det var pga kopplet (löplinan) som det blev sådär, definitivt. Och "här på hundöarna har vi hundarna lösa, det är hela tanken med hundöarna, så det går inte att komma med hunden kopplad, då blir det jättekonstigt." Ursäkta..? På skylten på grinden står att "På hundöarna FÅR hundar vistas lösa", inte att de MÅSTE. Bara för att hon har en idé om hur hon ska vistas med sin hund på hundöarna betyder det inte att vi andra delar den idén. Detta sade jag förstås (tyvärr) inte. Jag blir helt tilt i huvudet av irritation på sådana där människor och det skulle ändå inte gå att nå fram till henne. Hon var tydligt inne på sin linje, uppbackad av sina vänner i bakgrunden. Suck. Jaja, whatever. Vi släppte Loke, som glatt lekte med de andra hundarna, några pudlar och en annan långhårig sak. Inga problem liksom. Men då kom den där stora hunden springande igen och hoppade på Loke, (inte lekfullt), som blev skrämd denna gång. Han sprang till mig och kröp mellan mina ben. Jag gjorde ingen större sak av det hela, men självklart får han söka tröst och skydd hos mig. Den stora hundens ägare var mer för att gorma och skrika på sin hund. Hon sög tag i honom och dängde ned honom i backen, skrek i hans öra "vad håller du på med?!?!" osv. Yeah... Då tog den där kvinnan till orda och jag hade lust att kasta min tub med laxost i huvudet på henne. "Ja-a, det är för att det första mötet blev dåligt, sörrö. Med kopplet. Mmm, inte mycket att göra åt då inte." Va?? Som att vi talar om helt oflexibla varelser liksom! Där ett dåligt första möte innebär att all vidare kontakt är tillintetgjord. Och att snöret kopplat till halsen gör hela skillnaden. Kvinnan som ägde den stora hunden hävdade också att han ALDRIG NÅGONSIN hoppat på en annan hund förut... Antar att hon bor i den där delen av Stockholm där man alltid har hundar lösa, så det slår fullkomligt slint i huvudet på hennes hund när den ser ett snöre runt halsen på en annan hund... ¬_¬ Orka... Vi gick vidare till en annan del av hundöarna och stötte tack och lov på några mer jordnära hundägare, en med en liten Jack Russel-flicka och så en stor fluffig vallhundsras som jag alltid glömmer namnet på... Gick alldeles utmärkt och ingen människa var hysterisk eller trodde sig vara förmer än någon annan. Hundarna lekte harmoniskt.

Imorgon bär det av mot DogModel SummerCamp! Ska bli så spännande att se vad (om) Loke kan lära sig och vad han kommer få för scener. Kommer ju vara massa störningar och fullt av spännande saker, plus ludd i öronen, så vi får se om det blir något gjort alls. =P

lördag, mars 21, 2009

Hundöarna

För ett tag sedan besökte vi hundöarna på Drottningholm. Det är helt enkelt några öar där hundar får vara lösa. ;P Trevligt hur som helst! För hundarna. För oss tvåbeningar var det mest halt, lerigt och blött, gärna i kombination. Det plaskade i skorna sedan. Loke lekte med allt från en liten borderterrier till en rejäl schäfer och gärna flera samtidigt. Glad blev jag över att han nästan alltid kom tillbaka när jag ropade på honom. Vi har inte kunnat öva med den typen av störningar och jag såg framför mig hur jag skulle behöva jaga efter en lekhysterisk valp över de hala vidderna... Men icke. =) Ibland valde han till och med självmant att gå bredvid oss istället för att skutta runt med de andra hundarna. Det känns bra.

Loke är snabb i vändningarna.


Idag tog vi ett varv runt "Tippen" - en stor höjd med ett trevligt promenadstråk kan man kanske säga. För första gången fick Loke se skärmflygare som kom glidande ned från högsta punkten och ned på den öppna gräsplanen som är där. (Där vi stod). Gissa om han blev en kinkig liten gnällspik plötsligt. Han ville bara därifrån, vilket ju naturligtvis ledde till att jag verkligen var tvungen att stå kvar och "rida ut det". Då försökte han gömma sig mellan eller bakom mina ben och till slut även försöka klättra upp i min famn. Inget modigt lejon precis! Men så kom en av skärmflygarna ända ner och när han väl ställde sig på backen ville Loke fram och titta nyfiket istället. Se, det var inget farligt, bara en människa! =)