I en månad har jag hållit tyst medan det jobbats med sajten, men nu får jag äntligen tala om den. Klickerträning iFokus, med mig som sajtvärd, har lanserats och det är fritt fram för vem som helst att vara med nu, inte bara inbjudna. =)
Det var någon som kommenterade sidans existens med att det "ju är ett så litet ämne, finns det material att skriva om?". Håller ni med om det?
Jag filmade inte så mycket under helgen, men här är en liten video med en del av det material jag hade i alla fall.
Jag har tidigare nämnt här på bloggen att Emily Larlham skulle komma till Sverige. Jag var naturligtvis snabb med att boka en plats när hon upplyste mig om det och i helgen som var så besökte hon äntligen Stockholm. =) Tyvärr hade hon blivit sjuk och det märktes att hon inte orkade fokusera helt på seminariet. Det betyder dock inte att det var bortkastade pengar, för jag är mycket nöjd. För den som är intresserad av klickerträning är det en riktig dröm att lyssna på Emily. Det var också kul att det verkade som att alla deltagarna redan var insatta och tränade mycket med sina hundar. Flera hade adopterade hundar från utlandet.
En stor del av seminariet var praktiskt inriktat på tricks. Bland annat fick hundarna öva på spontanitet och kreativitet genom lekarna "101 saker att göra med ett objekt" och "101 saker att göra utan ett objekt". Enkla lekar som kort går ut på att alla initiativ hunden tar förtjänar klick/belöning. På kortet är det hunden Trish som används som demo-hund. Allt hon gjorde med hinken tjänade hon på - titta på den, nosa på den, sticka ner huvudet i den, putta den etc. Jag har lekt dessa lekar med Loke förut, men det skadar aldrig att upprepa dem.
Emily pratade också om så kallade "default behaviours". Att lära in att den kopplade hunden exempelvis alltid ska lägga sig ner (om man inte sagt något annat) om man sätter sig i en stol, att den alltid låter bli mat på bordet och liknande. En annan viktig sak var att bygga upp en stor variation av betingade sekundära förstärkare. Jag orkar inte gå igenom det på bloggen, men lite av det visas i videon jag klippt ihop om helgen.
Bakdelskontroll, som är särskilt bra att hundarna kan om man vill göra komplicerade tricks för freestyle och annat, fick vi också öva på. Jag gjorde det redan när Loke var valp, men sedan har det liksom glömts bort lite längs vägen och han är dessutom mer benägen att svänga åt det ena hållet än det andra= dåligt. Jag måste ta upp detta i träningen igen.
Jag glömmer alltid att ta av mig glasögonen...
Schemat är klart för seminariet med Emily Larlham! Det finns ett fåtal platser kvar - intresserade kan ta kontakt med R+. Jag ser fram emot de här dagarna SÅ mycket! Även om vi kan en del av de här sakerna, så tror jag att det kommer vara otroligt lärorika dagar. =)
Dag 1
Doggie Improv -Warm up: 101 things to do with an object, 101 things to do without an object, then discuss. Learning how to learn.
Positive Interrupter -How to interrupt a dog’ s unwanted behavior without using punishment, and how to get sustained attention and interest.
Default Behaviors –How to train ‘situational cues’ or ‘default behaviors’ / Example: When on leash and owner sits in a chair, lie down unless told specifically what to do. Default leave it, stay behind a visual barrier and more.
Canine Communication -Using voice, touch, body language and reinforcement to communicate. How to incorporate calming signals into training.
Building a calm foundation -A calm dog is a thinking dog. How to build calmness. For use with reactive dogs, as well as competition dogs.
Advanced Targeting -Sustained targeting, targeting with unusual body parts. When and how to apply targeting.
Handling exercises -How to condition handling and how to use handling in training. Handling games for shy and reactive dogs. Chin rests.
Motivational Games -Building drive. Capturing and building attention and focus.
Problem solving -Thinking outside the box for solutions to new ways of training tricks, or solving unwanted behavior. Example: Dog reactive to people in hats -don’t just use counter conditioning, build hats as a conditioned reinforcer!
Question and Answer
Dag 2
Building a bank of Conditioned Reinforcers -How to condition a large variety of secondary reinforcers.
How to make behaviors reinforcing in themselves -Using a behavior that is a conditioned reinforcer to reinforce a behavior chain. Example: A retrieve can reinforce heelwork.
Variety -It’s not about how long you train but WHAT you train in each session.
Setting a training plan -and sticking to it! -How to not get stuck on the same level of reinforcement, working on multiple behaviors. Cross training. Moving onto a variable schedule quickly!
Crazy Tricks Lab! -Coming up with crazy ideas and making them a reality.
Rear end awareness -How to teach rear end awareness, and apply it to teaching tricks and heelwork.
Back Chaining -Using back chaining for competitions, tricks, and more.
Using Premack -To build focus on handler, build the strongest recall possible.
Generalizing -Generalizing behaviors to the rest of the world, not just your living room.
Question and Answer
Loke går fram och lägger hakan i den boendes knä. Personens ansikte spricker upp i ett brett och äkta leende.
Strax därefter börjar personen att klappa honom på huvudet och han har huvudet kvar. Personen känner sig sedd, bekräftad, omtyckt. "Han tycker om mig, va?".
Tänk er själva att mötas av detta välvilliga ansikte när ni sällan får umgås eller prata med någon alls. Mänsklig kontakt (fysisk och psykisk) är nödvändig för människors välmående, men djur kan fylla denna funktion åtminstone till en viss grad i brist på tidigare nämnda. 
Loke väntar på att "spaghettibollen" ska kastas.
Hopplöst dålig skärpa och komposition... Men jag skötte det hela med en hand och pratade med den boende samtidigt som jag var tvungen att vara snabb för att hinna fotografera det hela. Oh well.
Jag har jobbat ett tag på att Loke ska vänta på ett releasekommando från mig innan han avbryter något jag sagt åt honom att göra. Detta fungerar ju knappast helt vattentätt, men vissa moment har han blivit betydligt bättre på och det är bland annat de som är med i det här klippet. Avbryter han innan han fått OK från mig, så blir det ingen belöning. För Loke är det svårt med dessa lugna och händelselösa moment, för han blir snabbt uttråkad - han vill ha action. Vi har naturligtvis fått öka tiden allteftersom. Att förvänta sig att ens hund ska klara av något trick eller moment i flera minuter från första början är orimligt och är som bäddat för misslyckande, vilket inte blir kul för någon part. Från början när han skulle lägga hakan i handen eller i knät så klarade han det bara ett par sekunder och jag kunde absolut inte klappa honom samtidigt eller liknande, för då blev han för störd för att hålla kvar. Ligg-kommandot är något jag också jobbat mer på på senaste tiden - jag vill att han ska ha huvudet i backen också. Från början klarade han under inga omständigheter av att jag rörde mig omkring honom samtidigt - då poppade han genast upp och skulle springa med. Nu har vi kommit mycket längre, som klippet visar. =D Nästa steg blir att flytta dessa saker utomhus och till andra miljöer och med andra människor osv osv... It just never ends. Det första lilla tricket är bara en uppföljning på hans dörröppnande, som vi ju bara precis hade börjat lära in i förra klippet. Nu gör han det ganska säkert skulle jag påstå, i alla fall här hemma.
Vi har tränat mycket inomhusgrejjer nu när Lokes tass varit skadad. =)
Klippet nedan är från "The Dog Whisperer" och i det här fallet handlar det om en omplaceringshund som gör utfall mot andra hundar och som även bitit sina ägare vid sådana tillfällen. Millans tillvägagångssätt går mer eller mindre ut på att strypa hunden tills den inte gör utfall. Han använder en lädersnara - detta koppel löser inte upp sig själv när trycket minskar, som till exempel en kedja, utan det fortsätter vara spänt. Alltså stänger av luftvägarna. Man ser en hund som hulkar - något de gör när de inte får luft då bland annat, liksom att de kan få kräkreflex. Framåt slutet av klippet lägger han ned hunden och den ligger då kvar. Millan säger att hunden nu bestämt sig för att ge upp och bli calm/submissive istället för dominant/aggressive. Men är det verkligen en avslappnad hund vi ser, eller är det snarare en hund som kippar efter andan och försöker återhämta sig efter en svår pärs? Kanske får de en hund som slutar göra utfall mot andra hundar, men varför?
Nästa klipp är ännu ett fall där counter conditioning används. (Se tidigare blogginlägg: Counter conditioning.) Här används också halsbandet för att kontrollera hunden, men det är endast ett milt tryck för att i början kunna styra hunden att titta på föraren istället för på den mötande hunden.
Två andra likande klipp:
Mollie's bad with other dogs
Dog aggression to people
Hur man väljer att träna sin hund är upp till var och en, tycker jag, även om jag personligen har svårt att förstå de som vill straffa sin hund till lydnad när i princip allt går att göra till något roligt för båda parter istället. Så länge man ser till att öka kraven successivt och alltså arrangerar för sin hund att kunna lyckas och belönas istället för att misslyckas och bestraffas... Men det tar förstås längre tid.
Loke har blivit väldigt possessiv när det gäller hans skadade tass. Detta förvånade oss först, då han är en hund som man kunnat hantera i princip hur som helst. Nu har han börjat markera mot oss när vi ska hantera den skadade tassen. När man tänkte efter förstod man ju hur det började - nämligen veterinärens behandling av honom. De har ju inte tid för "pjåsk" med sina patienter tydligen, utan det första som hände när han kom dit var ju att han brottades ned på skötbordet, blev fasthållen och sedan höll de på med hans onda tass och så har ju skett i några turer fram och tillbaka nu, eftersom stygnen gick upp osv osv - otur kring detta. (Det är bara en av sköterskorna där som gick med på att ta det långsammare och låta mig belöna under tiden). I början var det fortfarande inga problem för mig att byta bandage, sätta på skon m.m., men jag minns ju att han slickade sig om munnen (lugnande signaler) och även mina händer varje gång. Tittade bort. När inte detta funkade har han känt sig tvungen att "höja insatserna" och det har alltså gått så långt som till att han använder tänderna. Veterinären löste detta genom att kränga på munkorg och brotta ned honom lika mycket för det - i slutändan har de gett honom lugnande varje gång så han somnar och hävdar att han är en aggressiv hund... (Loke som innan detta alltså aldrig ens lyft på läppen mot någon). Himla otrevlig episod för honom det här. Funkar det att brotta ned Loke och hålla fast honom? Får vi jobbet gjort? Javisst. Ger han upp till slut? Ja, han orkar ju inte bråka hur länge som helst. Men priset är att han tappar tillit till oss och inte blir han mindre benägen att markera för att freda sig, det är fortfarande lika obehagligt för honom och han vet inget annat sätt att hantera det.
Nu ska vi förhoppningsvis inte behöva till veterinären något mer med den här tassen. Nu är det bara vi själva som får sköta om den resten av vägen om inget mer går fel. Nu vill jag försöka vända detta till att bli något positivt igen, att det inte är farligt att någon håller på med tassen. Han har fortfarande ont förstås, så man får ju ha det i åtanke. Jag satt med Loke häromkvällen och sade till honom att nu ska det bli ett trick av detta. Som vanligt så är Loke blixtsnabb att förstå vad man vill när det gäller tricks. =) Tog ju bara några klick/godis så hade han greppat att det var en bra idé att lyfta på tassen och försöka pricka in den i skyddsskon han ska ha på sig ute. Det märktes dock att han var osäker kring skon och han var tvungen att vanka omkring lite oroligt mellan varje "skoprovning" innan han var redo att testa igen. Nästa steg har varit att dra åt (och dra upp när skon ska av) remmarna, vilket är särskilt känsligt (kanske är ¤rrraaatsch-ljudet¤ från kardborren extra triggande) och det kan jag tyvärr inte träna på ensam, för jag behöver båda händerna för det. Finns det belöning till hands går detta alldeles utmärkt, baconost är viktigare för honom än att säga till oss att låta bli tassen, så med andra ord är det knappast en folkilsk hund vi pratar om. ¬_¬ När tassen är läkt och inte gör ont alls längre hoppas jag kunna få bort alla negativa uppfattningar han har om att få tassen hanterad, så vi kommer tillbaka till rutan där Loke kan hanteras hur som helst igen. Däremot ska vi helt klart byta veterinärklinik.
