Katt och hund på promenad

Molly har börjat sitt liv som utekatt (på nytt). Hon är än så länge en fegis som håller sig på gårdsplanen... Såvida inte Loke och/eller jag är ute - då verkar det som att hon kan följa med till världens ände. Till skillnad mot Loke så har Molly perfekt lydnad, hon går utan koppel men följer med hela tiden. Har jag nämnt att hon kommer på inkallning? ;) Positiv förstärkning ftw!
Hursomhelst så har jag äntligen dokumenterat en av våra promenader som Molly följde med på.

På väg över fälten. Det är stora kliv som krävs för en liten kattunge.

Loke är en snäll hund som väntar på sin kompis. Molly går för tillfället ofta med svansen uppburrad när hon är utomhus.

Jag och mina cirkusdjur. ;P Man blir så himla slapp på landet. Couldn't care less hur man ser ut, liksom. Ska älgarna och rådjuren bry sig, eller? Mjukisbrallor som numera är två nummer för stora, en uråldrig jacka med hål här och där och håret bara uppbundet så det är ur vägen för att jag är så förbaskat långhårig.

Rovdjuret kommer fram. Molly smyger på insekter i gräset.

Vi var alltså ute och promenerade i närmare en timme och Molly hängde med oss hela tiden. Efteråt sov hon dock väldigt gott och länge. ;)

Fattar ni hur fantastiskt vi bor?!

Trött kattunge vilar upp sig på favoritfilt i tvättstugan.

Molly

Molly föddes i slutet av maj, så mycket vet vi. Ännu en av dessa inte särskilt planerade kullar. Mamma katt var svartvit, liksom Mollys övriga syskon. Kullen med ungar fanns hos en man långt ute på Värmdö och vi hade turen att få tinga Molly. Vi hoppas att hon kan hålla efter gnagarna här ute på landet, som en sann kvarnkatt. ;) Vad hon har för raskatt i sig kan vi ju bara spekulera i, kanske ragdoll? Hon ser ut att ha färgteckningen bruntabbymaskad bicolor, eller kanske lila, eller blå, jag ser inte så stor skillnad på bilderna jag jämfört med... Finns det ett knä i närheten, så vill hon ligga i det och hon börjar spinna om man råkar titta på henne för länge. ;)

Tyvärr gör kameran henne inte rättvisa. Hennes ögon har en fantastisk blå färg.

Skutt

I början var Loke ganska hysterisk över att det fanns en till levande varelse i huset. För Molly var det mest synnerligen oönskat att denna best (Loke) närmade sig. Första veckan lät hon mer som en skallerorm än en katt - spottade och fräste mest hela tiden. Hon fick dock varmare känslor för Loke till slut och nu kan de både leka och kela på en nivå som båda verkar nöjda med. ;) Jag är stolt över Loke, han gör hela tiden sitt bästa för att visa att han är välvilligt inställd, både mot hundar och katter uppenbarligen, och försöker läsa av deras signaler. Trots att han är betydligt mycket större än Molly, så anpassar han sig så fint. Man inser ju hur lätt de där käftarna skulle kunna bita ihjäl lilla katten, men han har inte krökt ett hårstrå på henne ens under de mer vilda lekarna, minsta missnöjt pip från henne och han avbryter genast. Har hundar och katter utbyte av varandra? Dessa verkar ha det i alla fall.

Kompisar